Varför behöver jag ta ställning i den här frågan?
Transplantationslagen bygger på att varje människa har rätt att själv bestämma om man vill donera eller inte. Har man inte tagit ställning förväntas man vara positiv till donation.
När den avlidne har uttryckt sin vilja gäller den. Om den avlidnes vilja är okänd så är det de närstående som får tolka den avlidnes inställning till donation. Genom att du själv tar ställning till om du kan tänka dig att donera organ och vävnader, så behöver aldrig dina anhöriga hamna i en situation där de måste göra det i ditt ställe. Om fler tog ställning för att donera sina organ så skulle sannolikt fler liv kunna räddas.
Upp
Hur gör man sin vilja känd?
Man kan göra sin vilja känd genom att informera de närstående (skriftligt eller muntligt), anmäla sig till donationsregistret eller fylla i ett donationskort. Man kan använda ett eller flera av dessa sätt. De är alla lika giltiga och det är alltid den senaste uppgiften som gäller. Det viktiga är att det blir av.
Upp
Hur anmäler man sig till donationsregistret?
Anmäla sig till donationsregistret gör du enkelt här på webbplatsen. När Donationsrådet behandlat din anmälan får du ett brev med en bekräftelse hem till din folkbokföringsadress. Efter att du fått bekräftelsen har du tre veckor på dig att rätta eventuellt felaktiga uppgifter. Under den tiden är registeruppgifterna inte tillgängliga för hälso- och sjukvårdens personal. När de tre veckorna har gått blir uppgifterna sökbara i donationsregistret, om ingen ändring kommit in. Man får dock enbart söka uppgifter om personer som avlidit.
Du kan också använda dig av e-legitimation. Då hamnar din anmälan direkt i Donationsregistret och ingen bekräftelsebrev eller annan brevkommunikation från Donationsregistret är nödvändig. Du kan också kontrollera dina tidigare registrerade uppgifter genom att använda dig av e-legitimation.
Upp
Finns det åldersgränser eller andra hinder mot att anmäla att man vill donera?
Nej, det finns inga åldersgränser mot att anmäla sin vilja att donera! Och man kan mycket väl bli donator även om man fyllt 75 eller mer. Vissa organ och vävnader (till exempel hornhinnan) påverkas väldigt lite av stigande ålder. Och någon nedre åldersgräns finns inte heller. Ingen behöver själv avgöra om man kan bli donator. Sjukvården gör en medicinsk prövning av alla som anmält att de vill donera, om de blir aktuella för donation.
Upp
Kan jag anmäla mig till donationsregistret om jag är under 18 år?
Ja, det finns inga hinder för dig som är under 18 år att anmäla dig till donationsregistret. Men är du inte myndig och vill anmäla dig, kan det vara extra klokt att prata med dina föräldrar också. I anslutning till att du fyller 18 år och blir myndig, kommer du sedan att få ett brev från Donationsrådet med en påminnelse om att du finns i registret. Det finns inga åldersgränser för att anmäla sig till registret, vare sig uppåt eller nedåt. Och ingen behöver själv avgöra om man kan bli donator. Sjukvården gör en medicinsk prövning av alla som anmält att de vill donera, om de blir aktuella för donation.
Upp
Kan jag som förälder anmäla mitt barn till donationsregistret?
Ja, det finns inga åldersgränser för när man kan vara anmäld till registret, och som målsman har du även rätten att anmäla ditt barn. Den som anmäler sig eller blir anmäld till registret innan man fyllt 18 år, får i samband med att man blir myndig en påminnelse om att man finns i registret från Donationsrådet.
Upp
Om jag har en kronisk sjukdom, till exempel MS eller diabetes, får jag anmäla mig till donationsregistret då?
Ja. Ingen behöver avstå från att göra sin vilja att donera känd, oavsett ålder, sjukdomar, levnadsvanor eller andra bakgrundsfaktorer. Sjukvården gör i varje enskilt fall en utredning av dem som blir aktuella för donation. Utredningen ska ge svar på om, och i så fall vad, de kan donera.
Upp
Jag har rökt hela mitt liv. Får jag anmäla mig till registret?
Ja, ingen behöver avstå från att göra sin vilja att donera känd, oavsett ålder, sjukdomar, levnadsvanor eller andra bakgrundsfaktorer. Sjukvården gör i varje enskilt fall en medicinsk prövning av dem som blir aktuella för donation, för att utreda om – och i så fall vad – de kan donera. Man behöver inte själv ta ansvar för om man kommer att kunna donera organ och vävnader eller inte. Det viktiga är att ta ställning till hur man vill ha det och att göra denna inställning känd på ett sådant sätt att den kommer till sjukvårdens kännedom.
Upp
Måste jag gå igenom några tester för att anmäla mig till registret?
Nej. Och man behöver inte själv fundera på eller ta ansvar för om man kommer att kunna donera organ och vävnader eller inte. Sjukvården gör en medicinsk bedömning av alla som blir aktuella för donation.
Upp
Gäller mitt gamla donationskort?
Ja. Ditt gamla donationskort är lika giltigt som ett nytt. De nya donationskorten har däremot bättre hållbarhet.
Upp
Donationsregister eller donationskort. Spelar det någon roll?
Det viktiga är att man på ett eller annat sätt gör sin vilja känd. Det kan man göra genom att anmäla sig till donationsregistret fylla i ett donationskort eller prata med sina närstående.
Man kan använda ett eller flera sätt.
Upp
Måste man ta ställning eller anmäla sig till donationsregistret?
Nej, den som inte vill eller kan ta ställning till organ- och vävnadsdonation kan avstå att göra detta. Om man inte gjort sin inställning känd, och frågan om donation skulle bli aktuell, blir det de närstående som får försöka tolka hur de tror att den avlidne ville ha det. När den avlidnes vilja är okänd utgår transplantationslagen ifrån att man är positiv till donation.
Upp
Kan jag anmäla mig även om jag har donationskort?
Ja, det ena utesluter inte det andra. Det är heller ingen skillnad i värde. Men ett donationskort kan komma bort. Om man anmält sig till donationsregistret kan man vara säker på att uppgifterna finns tillgängliga när de behövs.
Upp
Vem räknas som närstående?
Till de närstående räknas i normala fall den avlidnes närmaste familj. Hit hör i första hand maka eller make, sammanboende, registrerad partner, barn och förälder. Det finns dock möjlighet att gå utanför denna krets om det finns någon annan som stått den avlidne nära. Det kan vara syskon, far- och morföräldrar eller barn till make som inte är ens eget. Det kan också finnas fall där en nära släkting, som den avlidne inte haft någon kontakt med under en längre tid, kan uteslutas ur kretsen av närstående.
Upp
Jag vill donera men mina anhöriga vill inte att jag skall göra det. Vad gäller?
Var och en har rätt att själv bestämma över vad som ska ske då man dör. Så det är din vilja som avgör om en donation ska genomföras eller inte. Om du har klargjort hur du vill ha det gäller din vilja, oavsett vilken den är. Det säkraste sättet att försäkra dig om att sjukvården får reda på hur du vill ha det är att du anmäler dig till donationsregistret eller fyller i ett donationskort. Det underlättar för både sjukvården och dina närstående om du skulle bli aktuell för donation.
Upp