Finns det mer än ett donationsregister i Sverige?
Nej. Det finns bara ett donationsregister och det sköts av Socialstyrelsen i samarbete med Donationsrådet. Donationsregistret startades 1996 av Socialstyrelsen i samband med att den nu gällande transplantationslagen trädde i kraft.
Upp
Hur många människor finns det i donationsregistret?
1 527 493 personer var registrerade i donationsregistret i januari 2009.
Upp
Om jag är osäker på om jag redan finns i donationsregistret - hur gör jag då?
Om du är osäker på om du finns i donationsregistret - men är säker på att du vill finnas där – gör en ny anmälan! Den nya anmälan ersätter automatiskt ev. uppgifter som finns sedan tidigare.
Upp
Kan man ändra sig om man anmält sig till registret?
Ja, det är bara att skicka in en ny anmälan. Det gäller även om man inte längre vill finnas i registret. En ny anmälan kan man göra här på webbplatsen.
Upp
Om man inte vill anmäla sig, men vill veta om man finns i registret - hur gör man då?
Man skriver till Socialstyrelsen och begär ett utdrag ur donationsregistret. Socialstyrelsen behöver namn, personnummer samt en namnunderskrift för att kunna göra ett utdrag. Brevet sänds till Socialstyrelsen, Arkivet, 106 30 Stockholm.
Upp
Vad gör man om man har ångrat sitt tidigare val i registret?
Man gör en ny anmälan via internet. Det är alltid den senast anmälda uppgiften som gäller.
Upp
Måste man uppdatera sin tidigare anmälan till registret?
Nej, det måste man inte. Är man säker på att (och vad) man har anmält sig tidigare och är nöjd med de uppgifter man lämnat till registret så behöver man inte göra någonting.
Upp
Måste man skicka in adressändring till registret då man flyttat?
Nej, det behövs inte. Uppgifterna om den registrerades bostadsadress hämtas från Skatteverket.
Upp
Vem kan se uppgifterna i donationsregistret?
Det är ett mycket begränsat antal personer inom hälso- och sjukvården (transplantationskoordinatorer) som kan ta del av uppgifter i donationsregistret. De får enbart söka uppgifter om personer som avlidit. Den personal vid Socialstyrelsen som administrerar registret har också personlig behörighet att ta del av uppgifter i registret. All personal som hanterar uppgifterna i registret har tystnadsplikt.
Upp
Hur vet man att de uppgifter som lämnas verkligen stämmer?
En handläggare på Socialstyrelsen tar emot anmälan och kvalitetsgranskar den. Innan uppgifterna blir sökbara i registret får man ett brev med en bekräftelse hem till sin folkbokföringsadress. Då kan man själv kontrollera att uppgifterna är korrekta. Man har tre veckor på sig att rätta till uppgifterna efter det att man fått bekräftelsen.
Upp
Kan någon annan anmäla mig till donationsregistret?
Det är (tyvärr) möjligt att anmäla någon annan till donationsregistret, under förutsättning att man har tillgång till personens fullständiga personnummer. Eftersom man alltid får en bekräftelse hemskickad med post till sin folkbokföringsadress, kan ingen bli anmäld utan att upptäcka vad som skett. Man kan också enkelt stryka eller ändra registreringen.
Har du e-legitimation kan du enkelt kontrollera dina uppgifter í registret.
Upp
Jag har skyddad identitet. Kan jag ändå anmäla mig till donationsregistret?
Ja, men du måste då använda e-legitimation. Genom att du använder e-legitimation hamnar din anmälan direkt i Donationsregistret och ingen bekräftelsebrev eller annan brevkommunikation från Donationsregistret är nödvändig.
Har du ingen e-legitimation kan du tyvärr inte anmäla dig i registret. Donationsregistret måste annars skicka ett bekräftelsebrev till den som anmält sig. Bekräftelsebrev skickas till folkbokföringsadressen som en säkerhetsåtgärd för att man inte ska kunna bli anmäld till Donationsregistret utan sin vetskap.
Tänk på att ett donationskort som läggs synligt i plånboken eller att du informerar en anhörig är precis lika giltigt som en anmälan i donationsregistret. Det är alltid den senaste uppgiften som gäller.
Upp